Vi borde inte leva så här

 

Vid nyår lämnade Lindén och Karlsson gruppen för att bilda skämtbandet Bilaffären tillsammans med medlemmar från Levardiff PJ [33] . Axelsson och Göransson var plötsligt själva kvar i NM och de bestämde sig för att göra ännu en studioinspelning, denna gång i det Axelssonska föräldrahemmets källare. Nu använde de Davidssons fyrkanalsrullbandare, som de lånat. (Davidsson var dock inte med vid detta tillfälle heller.) Musikaliskt tog de ett stort steg framåt, även om gästmusikern från första kassetten, Jan Altsjö (Galler [34] ), uttryckte en helt annan åsikt och lämnade studion utan att ha gjort några pålägg, vilket tillfälligt sänkte modet. Efter inspelningarnas färdigställande insåg de dock hur bra det lät och gav i februari ut kassetten Masters 1992 (1985). Titeln kommer av en profetia Altsjö hade under sitt besök i studion – då han berättade NMs framtida historia: hur de skulle turnera i USA och släppa en trippellive, bland annat, dessutom skulle de släppa en skiva 1992 som skulle heta just Masters! Hur mycket av detta som slagit in är väl svårt att säga, men det blev i alla fall endast en Masters 1992. NM gjorde också en spacemix [35] av kassetten i augusti – kallad Masters in Space (1985) – som även den gavs ut på kassett.

Omslaget till Masters 1992 har på framsidan en gräslig bild ihopklippt av en illustration till artikeln som använts till titellåten och någon reklambild för underkläder. På inviket är texter till samtliga NMs låtar vid den här tiden. Nedanför ryggen står både låttitlar och information om inspelningen. Texten är maskinskriven men kraftigt förminskad i kopiator, vilket gör den svårläst.

Masters 1992 inleds med en tämligen tillbakalutad låt – Your Skin – med Axelssons sång genom en flanger, låten tillägnades Jonas Österlöf med textraden ”min farsa är så jävla rik”. [36] Annars var texten ett hopkok av diverse lösryckta rader, som så många andra gånger. Därnäst följer Kräken i vilken NM räknar upp diverse personer som de hatar, vilket naturligtvis avslutas med de nyligen avhoppade Lindén och Karlsson. Realism är en låt med minimalistiska förtecken, där Axelsson åter berör motorvägstemat. Efter den följer kassettens titellåt, 1992, en ganska rak poplåt med slagkraftig refräng. Texten är åter ett ihopklipp, i detta fall av en artikel om ny bilbälteslag för baksätespassagerare. Sidan avslutas med en nerkortad version av FBA inspelad live i replokalen.

Den andra sidan inleds med något så ovanligt som en cover, den semipolitiska Snurra Kuggarna av Galler. [37] Under inspelningens gång upptäckte NM att det var något som lät radikalt annorlunda mot originalet; Axelsson hade svårt att hinna med alla ord i versen, ändå gick den snarast långsammare än förebilden. Det hade blivit någon slags 6/8-takt av den! NM visade även upp sin mer experimentella sida med utdraget ur Helvetesmusik. Det här var inspelningar som gjorts långt tidigare av Axelsson och Göransson i den senares pojkrum, med hjälp av en gammal rullbandare från 60-talet. Ljudbilden domineras av synthesizer och klockspel på sänkt hastighet. Space Bullets var dock alldeles nyinspelad, med förvriden sång av Göransson och överstyrd trummaskin genom en minihögtalare vilken gav många intressanta effekter på inspelningarna. Axelssons text är tydligt inspirerad av rymddåren Erich von Däniken. Niklas Holm hade även varit i Spanien vid den här tidpunkten och detta fick ge namn åt ännu en instrumental sak. Kassetten avslutas med den genomarbetade Muinark Lobarap, också den med von Dänikeninspirerad text. Åter kom den lilla högtalaren i bruk och Göranssons sång genom den, tillsammans med den mer eller mindre oberäkneliga Gula Djävulens [38] ringmodulerade dubbla, i otakt sjunkande toner sätter stark prägel på låten.

Spaceversionen av kassetten innehåller alla de låtar som spelades in på rullbandaren i februari, bland dem en version av En punkig gay som gjordes som test, här kallad En Spacead Gay. 1992 har blivit 1999 och Snurra Kuggarna Ett Jättelikt Maskineri. Kräken är naturligtvis Bug Eyed Monsters medan Space Bullets fått behålla sitt namn. Sist på första sidan ligger en version av Livet vid Floden med enbart piano och sång av Göransson. Denna sticker ut på kassetten, eftersom det inte är någon mix på halva hastigheten.

Sidan två fortsätter i samma stil: Your Skin har retfullt döpts till Jonas Österlöf, Niklas Holm är självfallet i rymden. FBA heter Hundra Tusen År, Realism: Leva så här och Muinark Lobarap: Spikklubba, Bolmört eller Alruna. Samma stycke avslutar spaceversionen som originalet; här är den dock ännu längre, ännu långsammare och ännu tyngre. [39]

Masters in Space har ett snyggare omslag än någon tidigare kassett, trots att det är gjort på samma primitiva sätt med stulna bilder körda i kopiator. Framsidan föreställer två alrunor och på inviket finns en text till bilden, förmodligen klippt ur något uppslagsverk. Låttitlarna finns på invikets baksida och nedanför ryggen är – som vanligt – information om inspelningen och annat.