Staden glittrar som ett smycke

Staden glittrar som ett smycke

Lars Larsson gav under 1985 ut en samlings-LP, Modern Popmusic According to deSelby, på sitt skivbolag Konduktör Rekords, där NM medverkade med Stadsvisan. Låten är ganska långsam och bygger på Axelssons sång och Göranssons melodislinga spelad på orgel. Andra medverkande på skivan var En 1/2-kokt i Folie och Lille Roger. Njurmännens första två kassetter gavs till en början ut av Roger Nyström [40] på hans bolag Spunk, men på grund av att NM ville ha bättre kontroll tog de över utgivningen själva. Förutom sina egna kassetter gav NM bland annat ut en kassett med Paradogx.

I mars 1985 arrangerade bland andra Magnus Thelander [41] en stor fest i Mjölby för att försöka liva upp den sömngångaraktiga staden. Vad kunde väl ha varit bättre än att engagera NM som underhållning?! Njurmännen i sin tur tog med Peter Andersson som visuell artist, till allas stora förnöjelse. Uppståndelsen blev kanske större än arrangörerna väntat sig och några dagar senare släpade de också med bandet till lokaltidningen för att förklara det hela. Om det blev så mycket klarare kan väl få vara osagt men NM blev plötsligt ökända, tidningen skrev om händelserna varje dag från 27:e mars till 2:a april – de första tre dagarna på förstasidan. NMs första renodlade livekassett, Grisfesten i Mjölby (1985), är en dokumentation av tillställningen. [42] Serietidningen Elixir (nr. 7/87) publicerade också en serie, "Fascistligan" av bröderna Andreasson, som fritt tolkar det som hände.

Kassettinspelningen inleds med Stadsvisan, som en lagom uppvärmning för det som komma skall; publikens vrålande och allmänna kaos överröstar nästan musiken! Sedan följer Kräken, här reciterad av Göransson. Den andra sidans femton minuter inleds av Muinark Lobarap där Göransson använder en mikrofonteknik som fullständigt slår ut inspelningskontrollen på bandaren! Publikens fotbollskörer överröstas till och med. The Stooges låt Search and Destroy följer, där Anderssons gamla kompis Thomas Eriksson (Low Riders) opåkallad kliver upp på scenen för hjälpa Axelsson med sången. [43] Efter detta rocknummer kommer så spelningens höjdpunkt, både musikaliskt och scenmässigt. Den sista låten kallades Sänkt TS av olika orsaker och var en extremt tung, hård och monoton sak, där Göransson skrålar texten. Detta blev en återkommande konsertfinal där Axelsson och Göransson brukade vråla fram texten i någon slags kanonliknande sång.

Kassettens omslag är gjort på samma sätt som tidigare. Framsidan föreställer en bild av Magritte med två ansikten täckta av dukar, på inviket är en bild av en glad dockgris med kniv och gaffel. Den lilla info som finns är samlad på utrymmet nedanför kassettryggen. Det står när och var den är inspelad, vilka kassetter NM gett ut, ett tack till den lokala tidningen samt – ”ett vårblot”.

Ett av NMs mest frekvent använda och utmärkande instrument under denna period var Den Gula Djävulen, en hemmabyggd synthesizer konstruerad av Håkan Göransson. Djävulen hade bland annat dubbla tongeneratorer och inbyggd ringmodulator, men den gav till slut upp, och kunde inte hålla tonen längre. Wieslander blev då ombedd att försöka liva upp instrumentet. [44] Andersson var den som oftast trakterade den. Det fanns ett löst tangentbord till den som dock aldrig användes. Göransson hade också börjat spela mer orgel – en gammal Farfisa Professional av 60-talsmodell [45] .

[40] Nyström kommer från Tranås – "Tråkås", som han själv kallade det. Göransson hjälpte honom att flytta till Linköping. Förutom att ge ut kassetter sålde han också skivor på postorder samt startade gruppen Gloso, vilken han senare utmanövrerades från. Nyström flyttade också så småningom till Göteborg.

[41] Magnus Thelander är bördig från Skänninge och han dök upp i Linköping ungefär vid denna tid tillsammans med flera andra personer med rakt uppåtstående kort hår och – i flera fall – glasögon. De fick samlingsnamnet "de blonda" av NMs krets. Förutom Thelander ingick bl a Morgan Libert (senare Chickenpox), Peter Weyde (den mörkhårige blonde) och Niklas Wendt.

[42] Andersson hade varit förutseende och plockat med en bärbar bandspelare som ställdes på ett bord någonstans i lokalen. Utrustad med limiter (automatisk reglering av inspelningsnivån) gav den en oerhört skränig dokumentation av tillställningen. NM hade förmodligen aldrig gett ut detta om det inte varit för uppståndelsen kring händelsen.

[43] Andersson tyckte efteråt att Erikssons bidrag mest låter som en trumpet.

[44] Då han öppnade den gav han upp en flämtning och smällde med ett fasansfullt ansiktsuttryck genast igen den; synthesizern var delvis konstruerad med hjälp av klistermärken inuti, istället för riktiga kopplingar. Instrumentet användes tidigare av Paradogx och hamnade senare förmodligen hemma hos Davidsson eller Auby. Ursprungligen gjorde H. Göransson en mycket större synthesizer som examensarbete i gymnasiet. Denna fungerade, men inte mycket mer; i stället fick den utgöra komponentgruva vid konstruktionen av den Gula Djävulen.

[45] Göransson köpte orgeln av Linköpingsbasisten och konstnären Hans Bengtén. Då NM spelade på Greenpeacegalan i Linköpings sporthall uttryckte sig Niels Jensen om instrumentet: "Den orgeln var häftig". Instrumentets "vita" tangenter är grå och de "svarta" är vita. Långt senare såg Göransson en likadan orgel i en musikaffär i Göteborg, där den salufördes som en Gyllene Tider-orgel.

Lars Larsson gav under 1985 ut en samlings-LP, Modern Popmusic According to deSelby, på sitt skivbolag Konduktör Rekords, där NM medverkade med Stadsvisan. Låten är ganska långsam och bygger på Axelssons sång och Göranssons melodislinga spelad på orgel. Andra medverkande på skivan var En 1/2-kokt i Folie och Lille Roger. Njurmännens första två kassetter gavs till en början ut av Roger Nyström [40] på hans bolag Spunk, men på grund av att NM ville ha bättre kontroll tog de över utgivningen själva. Förutom sina egna kassetter gav NM bland annat ut en kassett med Paradogx.

I mars 1985 arrangerade bland andra Magnus Thelander [41] en stor fest i Mjölby för att försöka liva upp den sömngångaraktiga staden. Vad kunde väl ha varit bättre än att engagera NM som underhållning?! Njurmännen i sin tur tog med Peter Andersson som visuell artist, till allas stora förnöjelse. Uppståndelsen blev kanske större än arrangörerna väntat sig och några dagar senare släpade de också med bandet till lokaltidningen för att förklara det hela. Om det blev så mycket klarare kan väl få vara osagt men NM blev plötsligt ökända, tidningen skrev om händelserna varje dag från 27:e mars till 2:a april – de första tre dagarna på förstasidan. NMs första renodlade livekassett, Grisfesten i Mjölby (1985), är en dokumentation av tillställningen. [42] Serietidningen Elixir (nr. 7/87) publicerade också en serie, "Fascistligan" av bröderna Andreasson, som fritt tolkar det som hände.

Kassettinspelningen inleds med Stadsvisan, som en lagom uppvärmning för det som komma skall; publikens vrålande och allmänna kaos överröstar nästan musiken! Sedan följer Kräken, här reciterad av Göransson. Den andra sidans femton minuter inleds av Muinark Lobarap där Göransson använder en mikrofonteknik som fullständigt slår ut inspelningskontrollen på bandaren! Publikens fotbollskörer överröstas till och med. The Stooges låt Search and Destroy följer, där Anderssons gamla kompis Thomas Eriksson (Low Riders) opåkallad kliver upp på scenen för hjälpa Axelsson med sången. [43] Efter detta rocknummer kommer så spelningens höjdpunkt, både musikaliskt och scenmässigt. Den sista låten kallades Sänkt TS av olika orsaker och var en extremt tung, hård och monoton sak, där Göransson skrålar texten. Detta blev en återkommande konsertfinal där Axelsson och Göransson brukade vråla fram texten i någon slags kanonliknande sång.

Kassettens omslag är gjort på samma sätt som tidigare. Framsidan föreställer en bild av Magritte med två ansikten täckta av dukar, på inviket är en bild av en glad dockgris med kniv och gaffel. Den lilla info som finns är samlad på utrymmet nedanför kassettryggen. Det står när och var den är inspelad, vilka kassetter NM gett ut, ett tack till den lokala tidningen samt – ”ett vårblot”.

Ett av NMs mest frekvent använda och utmärkande instrument under denna period var Den Gula Djävulen, en hemmabyggd synthesizer konstruerad av Håkan Göransson. Djävulen hade bland annat dubbla tongeneratorer och inbyggd ringmodulator, men den gav till slut upp, och kunde inte hålla tonen längre. Wieslander blev då ombedd att försöka liva upp instrumentet. [44] Andersson var den som oftast trakterade den. Det fanns ett löst tangentbord till den som dock aldrig användes. Göransson hade också börjat spela mer orgel – en gammal Farfisa Professional av 60-talsmodell [45] .

[40] Nyström kommer från Tranås – "Tråkås", som han själv kallade det. Göransson hjälpte honom att flytta till Linköping. Förutom att ge ut kassetter sålde han också skivor på postorder samt startade gruppen Gloso, vilken han senare utmanövrerades från. Nyström flyttade också så småningom till Göteborg.

[41] Magnus Thelander är bördig från Skänninge och han dök upp i Linköping ungefär vid denna tid tillsammans med flera andra personer med rakt uppåtstående kort hår och – i flera fall – glasögon. De fick samlingsnamnet "de blonda" av NMs krets. Förutom Thelander ingick bl a Morgan Libert (senare Chickenpox), Peter Weyde (den mörkhårige blonde) och Niklas Wendt.

[42] Andersson hade varit förutseende och plockat med en bärbar bandspelare som ställdes på ett bord någonstans i lokalen. Utrustad med limiter (automatisk reglering av inspelningsnivån) gav den en oerhört skränig dokumentation av tillställningen. NM hade förmodligen aldrig gett ut detta om det inte varit för uppståndelsen kring händelsen.

[43] Andersson tyckte efteråt att Erikssons bidrag mest låter som en trumpet.

[44] Då han öppnade den gav han upp en flämtning och smällde med ett fasansfullt ansiktsuttryck genast igen den; synthesizern var delvis konstruerad med hjälp av klistermärken inuti, istället för riktiga kopplingar. Instrumentet användes tidigare av Paradogx och hamnade senare förmodligen hemma hos Davidsson eller Auby. Ursprungligen gjorde H. Göransson en mycket större synthesizer som examensarbete i gymnasiet. Denna fungerade, men inte mycket mer; i stället fick den utgöra komponentgruva vid konstruktionen av den Gula Djävulen.

[45] Göransson köpte orgeln av Linköpingsbasisten och konstnären Hans Bengtén. Då NM spelade på Greenpeacegalan i Linköpings sporthall uttryckte sig Niels Jensen om instrumentet: "Den orgeln var häftig". Instrumentets "vita" tangenter är grå och de "svarta" är vita. Långt senare såg Göransson en likadan orgel i en musikaffär i Göteborg, där den salufördes som en Gyllene Tider-orgel.